torsdag, november 10

En trampad på vas av tunnaste glas

Så många röster, avundas min inre och yttre styrka. Hur står jag ut, hur orkar jag?

Jag förstår aldrig vad de menar.

För jag är inte stark. Jag är inte modig. Jag orkar inte alls.
Jag är inte hel. Jag är om något, ett ostadigt torn byggt av skeva klossar.

Min mur, är krossad. Splittrad i tusen bitar. Inget mer än gråsten på marken.

Mitt modiga lejon, är inte mer än en skygg fågel.

För när har du, med renaste ärlighet, nånsin sett styrka i mina ögon?


2 kommentarer:

  1. Det är i dina ögon man ser den.

    SvaraRadera
  2. Det kan vara sant det du säger, men du har inte gett upp, du lever än och du kämpar tappert varje dag för att uppnå ett bättre liv, framgång och lycka, är inte det styrka så säg?
    Jag tror också att det händer att man säger att någon är stark för att man vill att dom ska vara det. Så var stark, du klarar det!

    (Måste tillägga att jag älskar din ordlek "emmagjort poucette o vis"!)

    SvaraRadera